juns

Så, då var det sagt. Sätter en punkt där.

Var upp till Duved och spatserade runt bland buskarna kring min lift, och ja, det var sig likt fast endå inte.
Pelle och jag hade en trevlig kväll, det pratades ut helt enkelt.
Jag tror jag förstår nu, lite bättre iallafall.
Behöver ju dig.

Och sen utöver, ja herre säger jag bara.
Så det kan gå, det här året kommer troligtvis gå till historien som det konstigaste året i mitt liv.
Meen, nån måste ju vara allmänt knäpp också, annars blir ju livet inge spännande! ^^

Stockholm imorgon, ska bli skönt att träffa min käraste Gitta och spännande att träffa Kim.

Var jag än befinner mig finns ni där med mig, i mina tankar, i mitt hjärta, i min själ.
Det finns ingenting jag inte skulle göra för er, ni räddar mig varje dag och gör livet till någonting vackert och glatt!
All min kärlek till mina underbara skyddsänglar.

Your arms are my castle,
Your heart is my sky,
They wipe away tears that I cry,
The good and the bad times,
We've been through them all,
You make me rise when I fall.

Forgive me my weakness,
But I don't know why,
Without you it's hard to survive.