juns

""Nånting fick mig att fastna, fastna som jag aldrig gjort förut.
Gör inte sånt, känner inte så.
Sån är jag, har alltid varit, kommer alltid att vara.
Nåt är fel.
Någonting fick mig att fastna, och nu vet jag vad det var.
Ovanligt, för ovanligt. Det borde finnas hos fler.
Men, det gör det inte.
Är det därför?
Kan inte släppa taget, även fast jag verkligen borde.""



Skulle vara skönt med en paus.
Bara känna lycka och inga problem.
Kanske ska lära mig flyga?

Breathe in
Breathe out
Tell me all of your doubts
Everybody bleeds this way
Just the same
Breathe in
Breathe out
Move on and break down
If everyone goes away
I will stay

We push and pull
And I fall down sometimes
I'm not letting go
You hold the other line

Cause there is a light
In your eyes

Hold on
Hold tight
If I'm out of your sight
And everything keeps moving on
Moving on
Hold on
Hold tight
Make it through another night
Everyday, there comes a song
With the dawn

We push and pull
And I fall down sometimes
But I'm not letting go
You hold the other line

Cause there is a light
In your eyes
In your eyes
There is a light


Breathe in
And breathe out
Breath in
And breathe out


Look left
Look right
To the moon
And the night
Everything under the stars
Is in your arms

Cause there is a light
In your eyes
In your eyes
There is a light

Haha, seriöst kul kväll!!!
Klockan är typ 6 på morgonen och det kommer bli hur fint väder som hellst ute idag.
Sammanfattning av kvällen:

Schlager som bara VI kan rocka till; 20 pers och bra ljud. ;) Mnyeees! även fast det gick skit för oss så var det satans kul! Tappen. <3
Marité, mycket folk, mycket fjortisar som härjade runt. Men vi hade kul iallafall, jag och Hedström spenderade kvällen med att byta samma tuggummi fram och tillbaka mellan varann. Lättroade, Mnyees.
Dessutom hade jag lovat mig själva att inte äta på Max till nästa säsong, hur bra gick det? Tamejfan öppnar det i OSD! haha. Jesper gör det så bra som biträdande butikschef!!

Hedström leder med 35 p. Men jag kommer igen, vänta du bara! Mohahaaa.

För Dig Sandra Lundh, vad skulle jag vara om jag inte hade haft dig i mitt liv?

All of these lines across my face
Tell you the story of who I am
So many stories of where I've been
And how I got to where I am
But these stories don't mean anything
When you've got no one to tell them to
It's true... I was made for you

I climbed across the mountain tops
Swam all across the ocean blue
I crossed all the lines and I broke all the rules
But baby I broke them all for you
Oh, because even when I was flat broke
You made me feel like a million bucks
You do and I was made for you

You see the smile that's on my mouth
It's hiding the words that don't come out
And all of my friends who think that I'm blessed
They don't know my head is a mess
No, they don't know who I really am
And they don't know what I've been through like you do
And I was made for you

well it's true... that I was made for you

+ att hjärtat gör lite ont när jag ser Dig och just nu verkar du dyka upp hela tiden och överallt.
Den här bilden säger Allt.

"Sometimes goodbye is the only way."
Men låt det inte vara så.

Hemma, har inte hunnit innanför grinden innan det kommer 20-moppepojkar och rakar av sig allt hår de har på huvvet rakt ner på vår gräsmatta. Så, nu är min käre bror av med sina fina lockar. Det blev faktiskt riktigt snyggt! Haha. Så går det till hos hos i Dvärsätt, inte en lugn stund.

Stockholm var för övrigt riktigt avkopplande och i vissa meningar helt tvärt om. Olle och Pelle är inte direkt tysta varelser! shoppat bort alla mina problem och snittat 12tim/natt.

Jag har en hektisk tid framför mig, men det passar just nu. Är inte säker på att jag kan stanna på samma ställe allt för länge just nu utan att vilja dra vidare, har den känslan och får inte bort den heller.

Klockan är mycket och jag ska snart upp och boka London-resa.
Jag får träffa några av mina tjejer imorn!!!! som jag har längtat efter dem! <3

Känner mig halv.
Allt är så himla bra egentligen, kunde inte vara lyckligare.. men endå.
Jävla skit.
Jaja, nu vet jag hur det känns iallafall.
Det går lixom i vågor, de två.
Om varandra och samtidigt.
Måste få komma hem och prata, om jag kan.
Oroa dig inte Pelle, det ordnar sig! :)
Men tiden går sakta och tankarna drar iväg med mig för fort.
Ont i huvudet har jag också, måste sluta fundera och inse vad som är bäst för mig.
Finns inte mycket jag Kan göra över huvud taget förutom att låta dagarna gå och försöka att bara göra det bästa av dem. Vi har ju inte hur många som hellt, icke att förglömma.
Det blir vi påminda om dagligen.

Träffade för övrigt Jonas Gardell idag.
Olle och Pelle har också kommit, kanske blir Grönan imorn!
Hoppas Fritt Fall blåser bort min oro.

Saknad.

Vet inte var jag ska börja.
Tänkte göra som allas vår älskade Pelle och skriva det som kommer upp i huvudet på mig, bara skriva rakt av. Men jag inser ganka fort att det inte går, och vissa förstår varför.
Sitter på Åsögatan i Stockholm och kan inte låta bli att fundera. Jag kan inte beskriva hur mycket säsongen i Åre betyder/betytt för mig, jag har växt väldigt mycket som människa och har helt andra perspektiv på livet. För första gången i mitt liv är jag stolt, stolt över Mig. Att jag vågar ta för mig och göra det som känns viktigt för mig och ingen annan, jag känner att mitt liv har börjat nu, på riktigt.

Alla har inte sånna underbara och pålitliga människor runt omkring sig som jag har välsignats med, jag har så många jag vet att jag kan lita på i alla väder, och då menar jag ALLA väder! Det fick jag bevis på bara härom veckan när jag pratade med min Räka, det slog mig att jag skulle kunna dö lycklig nu.
Det ska bli skönt att komma hem och ta hand om de som behöver mig, bara umgås och njuta av våren i Östersund med de jag älskar. Jag tror inte att jag är så bra på att åka från plats till plats utan att sakna det jag lämnar. Just nu saknar jag Kungsbacka, Malin och sommaren där. Men när jag åkte från Östersund stack det i hjärtat när Åsa, Sanna och Camilla försvann runt hörnet på stationen efter att ha försökt springa ikapp tåget en bit innan det fick upp för hög fart. Och innan det gjorde det ont att se Åreskutan försvinna en sista gång i backspegeln klockan 4 på morgonen efter en MYCKET intressant sommarfest.
Nu kommer jag sakna stockholm, en stad jag verkligen trivs i, och en Gitta jag inte kan beskriva min kärlek till. Saknad, kärlek och tacksamhet, de största orden i mitt liv just nu.

Tänk, jag har ett jobb som väntar på mig i Kungsbacka, mer än 80 mil hemifrån. Ett jobb som i sin tur involverar Kläder, Mode och en ytterst tjorvig kassa. Låter inte riktigt som den Jenny Gunnholt jag känner? Eller vad säger ni?
Så, frånochmed efter midsommar bor jag hos familjen Classon i ett supermysigt rum med en mycket facinerande projektor. ;) dessutom har jag dyrt och heligt lovat Malins Mormor att ta hand om henne så att hon slipper vara orolig! ;) det är såå vackert både i Kungsbacka och i området runtomkring, havsluften är jag inte van vid och inte heller att ha en så stor stad så nära. Det ska bli spännande, hela grejen! Jag kommer säkert trivas jättebra på jobbet eftersom mina arbetskamrater är så superhärliga och bara underbart lättsamma! Hade tänkt passa på att lära mig lite om mode nu när jag har chansen, tror inte att Malin går med på annat. ;) för innan jag vet ordet av så kommer jag att vara hemma i jämtland igen och möjligtvis hamna i Nälden. Vem vet, livet är fullt av överraskningar.

Just, har för första gången fått känna på utelivet i en storstad = kom hem halv åtta på morgonen. Bra kväll! haha, fast självklart lyckas jag ställa till det. Å andra siden skulle det inte vara vi om det inte hände nåt konstigt när jag och Malin är ute nånstans. Mohahaaa
Glass och alkohol visade sig vara en mycket bra blandning föresten, bra med vip-listor och Malins goa kontakter också. En annan sak jag inte riktigt hänger med på är allt springade till och från spårvagnar och bussar. Tror vi kutade till 2 av 3 stycken inne i Göteborg för att flåsande hoppa av 100 meter senare och vara skitnöjda med att vi hann med den. (för att som sagt åka 100 meter) ;) haha, förlåt Malin, men jag kommer faktiskt från NORRLAND! hih
Fick några underbara kommentarer; "Men, var tusan kommer du ifrån?" "Var kom den dialekten ifrån!?" slutade oftast med att jag med mörk röst sa " jag kommer från norrland...." hehe.

Apropå ingenting alls har jag kommit fram till att midsommar både kan bli en Flopp och/eller Succé, ungefär i samma ordning kommer följdfrågan, Göteborg eller Östersund? och inte av någon av anledningarna ni tror. Att livet kan ta en sådan twist åt ett håll du aldrig trodde, ska blir spännande att se var vägen leder, eftersom jag kommit fram till att inte vara rädd för något längre kan jag inte göra annat än att kasta mig in på nya äventyr. Tror trots allt att jag så småningom kommer att hitta tillbaka till den gamla vägen jag gick på, efter ett par spännande småvägar. ;)

Hösten ligger ganska öppen nu, eftersom jag och Sanna bestämt att vi ska åka till Nya Zeeland nästa höst istället för jorden runt till våren (en liten twist där I know) men jag tror vi båda kände att vi kanske gått lite väl mycket åt "amazing race hållet" i våra planer. Bara vi kommer ut nånstans i världen tillsammans är jag nöjd, och det är ett plus att vi nu kommer att klara av det ganska bra också! Nu kanske man tillochmed kan sluta oroa sig över om pengarna kommer räcka eller inte. Dessutom hoppas jag verkligen på att resan till Kroatien med tjejerna blir av. Vi funderar också på att ta en trip till London i vår, som en extra liten push. :D Så nu när jag vet vad som händer en bit framåt i mitt liv kanske min hjärtklappning kan lugna ner sig så att jag kan slappna av och bli mig själv igen.

Längtar till nästa säsong och hoppas att jag fortfarande vill/kan åka när det väl blir December igen. Vem vet vad som händer, det kanske inte alls är aktuellt när det väl kommer till kritan. Bara jag gör det jag vill och känner för så ordnar det sig alltid, tror jag. Åt i Kungshallarna idag, libanesiskt btw (YAMMEH!!) där de alltid visar bilder från Åre, nä vadå? jag längtar inte alls. nejje. hrm.

Från en sak till en annan.. det gör mig så ledsen, du förtjänar inte mer. Jag ville bara komma hem då och med en gång och bara ta hand om dig, ta dig därifrån för ett tag! Men vi ska ordna det! Mina tankar finns hos dig.

Det här blev en väldigt hattig blogg, men, inget jag kan göra åt tror jag.
Känner bara för att ge all min Kärlek till de som ställer upp för mig i vått och torrt, utan er vore jag Ingenting.
Sandra, Lisa, Sanna, Tommy, Åsa, Charlotte, Camilla, Malin, Pelle, Sara, Elin <3

och tack för en bra säsong och nya fina minnen;

Thea, Millan, Alex, Simon, Johan, Johanna, Manne, Johan, Peter, Emil, Anton, Johannes, Tove, Hannes, David, Patrik, Rico, Tomas, Christer, Kenneth, Sven, Fidde, Karin, Kicki, Göran. Bergmark, Andreas, Mange, Erik, Sofia, Tova, Lina, Carro, Ingela, Jannie, Ida, Karin, Micke, Blondie, Knobben, Johanna, Jennie, Hanna, Kim, Karin, Filip, Emil, Moa, Niclas och alla andra underbara människor som funnits runtomkring mig under vintern och hittills under våren!

dax att gå ut till den kalla vårluften som Stockholm bjuder på och njuta av att vara frisk och lycklig.

Har vi gillat, det är såå vackert här! Sommaren bara skriker ut värme och jag är så glad att jag har Malin i närheten igen! känns som att jag alltid känt henne, men det är bara typ ett halvår.
Första dagen på Freeport idag, har inte så mycket att säga om det just nu. För mycket i huvvet för det, ska dit imorn igen och efter det kanske jag har mer att reflektera över, när min hjärna lugnat ner sig lite.

Saknar er där hemma, och Grattis Älskling, 20 år!!! Grrr! :D Skönt att få prata lite med Pelle idag också.

och Lisa, jag har nåt att visa dig sen. Du kommer bli såååå avis! ;D

Det händer så mycket i mitt liv just nu, men mitt i alltihop saknar jag dig. Ja jesus

Så mycket allt kan förändras på några månader alltså.
Både positivt och negativt förstås, men det är bara att bita ihop, tänka mindre och ha kul!
Så skönt att få prata med dig idag, det behövdes! och jag fick rätsida på nästan allt också. haha
"vem har du nu förstört? ;)" "men jag gör ju inget!!"
Det blir som det blir, det är Mitt liv och det tänker jag ha i åtanke. Tror det är ganska viktigt, det också. ;)
Mycket är viktigt nu, vänner, familj och känslor.

Så, imorgon åker jag till Kungsbacka och hoppas på det bästa! 
Dock otroligt tråkigt att redan måsta åka ifrån alla mina underbara och sjukt förtående vänner här hemma. 
Har flängt fram och tillbaka i en vecka nu och bara njutit av deras sällskap, inser mer och mer att jag inte överlever utan er!
Men jag kommer ju tillbaka, förhoppningsvis med fler underbara minnen.  

Ett Liv, En chans att göra det bästa av det! Det ska jag hålla mig till från och med nu, äkta Sara-tänkande.

Jag saknar dem.
Saknar att få titta in i dem och bara se liv, glädje och kärlek titta tillbaka på mig.
Så länge jag håller kvar blicken släpper de mig inte.
Så länge jag blundar ser jag dem.
Och till nästa gång vi ses ska jag längta efter dem.

Du skrämmer mig inte, du räddar mig.